Varför är lagar så pass viktiga för marknadsföring?

Marknadsföring som sådan är ett ganska modernt påfund. I början av 1900-talet var reklam onödigt, inte minst på landsbygden där det bara fanns en handelsbod i varje by och inget mer i kommersiell väg att tillgå som privatperson. Den så kallade landslagen stiftades av Magnus Eriksson i syfte att upprätthålla ett samhälle där man skulle följa Bibeln och varje brott ansågs som en synd. På den tiden hade det säkerligen setts som brottsligt att öppet konkurrera med en bys affärsman genom att slå upp en handelsbod precis invid. Idag är det inget märkvärdigt om McDonald’s och Max hamburgare står vägg mot vägg med varandra, kunderna har preferenser som varje kedja eller butik försöker svara för.

Avfolkningen på landsbygden

I takt med att urbaniseringen tilltog i hög grad och massor med människor strömmade till Stockholm så blev det ohållbart att det bara fanns några få ställen att handla varor på. Helt plötsligt uppstod en kommers där det blev tillåtet att annonsera i syfte att locka till sig kunder. Då som nu riktade man in sig på målgrupper, annonser för parfym riktades mot kvinnor medan annonser för bilar och rakvatten riktades mot män. Den uteslutande delen av reklamen var på 1920-talet riktad mot män då de dels var köpstarkare än kvinnorna (med andra ord hade högre löner) och dels i högre utsträckning var borta från hemmen. Kvinnor tog hand om hushållet och såg till att barnen fick mat och sömn.

Vad lagar är till för

Lagar stiftas av riksdagen efter en lagstiftningsprocess som är ganska omfattande. Man tar hjälp av så kallade remissinstanser (som i det här fallet är förslagsvis Svensk Handel AB med flera) som får tycka till om föreslagna lagar. Då marknadsföringslagen inte är en grundlag är den förhållandevis enkel att ändra om något eller några partier skulle vara drivande bakom en sådan ändring.

Lagarna är till för att förklara för såväl konsumenter som näringsidkare vad som gäller i respektive fall. Det är inte alltid solklart vad som gäller i en viss fråga, något som rättspraxis visar. När ett mål tagits till Högsta Förvaltningsdomstolen eller Högsta Domstolen kan så kallade prejudikat fastställas. Dessa mål är vägledande för framtida liknande situationer i diverse mål.

När en tvist uppstår eller ett brott kan misstänkas så inleds ett mål med en polisanmälan som blir ett underlag för en utredning och sedermera ett eventuellt domstolsmål. I tingsrätten kan en dom fastställas eller en förlikning mellan parterna ske. Visar det sig att ett brott har skett kan ett skadeståndsanspråk eller en bot utfärdas. Allt som oftast handlar det i marknadsföringsbrott om att näringsidkaren har gjort något oegentligt, exempelvis inte följt den fastställda goda marknadsföringsseden som står inskriven i svensk lag.